Studier och artiklar
Här hittar du referenser, videos, artiklar och studier. Socialstyrelsen, Brå, Umeå Universitet och f.d. Dalarnas Forskningsråd har varit involverade på olika sätt.
YAR engagerar initiativtagarna och lokalsamhällets goda krafter. Kärnan är själva genomförandefasen med utbildning och träning för professionella, volontärer och de unga deltagarna. YAR bidrar långsiktigt till ökad trygghet på individ-, grupp- och samhällsnivå.
Enligt flera studier har YAR även visat goda effekter för företag som ger medarbetare möjlighet att engagera sig som volontärer i något av de teamen som en del av personalens kompetensutveckling.
Några kommentarer från deltagarna..
"Jag har blivit mognare.. gladare. Behöver inte längre vara orolig.. jag har rent mjöl i påsen. ...Lever inte för andra, är inte längre beroende av min pojkvän. .. YAR har varit som en tycka-om-mig-själv-kurs för mig." Ur Stig-Arne Berglunds studie, Umeå Universitet.
"Det var ofattbart. Hur kunde en person, som inte kände mig, frivilligt ställa upp för att stötta mig under ett helt år? Mitt självförtroende var väldigt lågt och jag tyckte att det över huvudtaget var otroligt att så många vuxna brydde sig om oss." Ur Tidningen VI. Lotta, 19 år.
"Jag har utvecklats mest på det personliga planet. Än fast jag är ung har jag klarat det här med lägenhet och att kunna säga nej till en del av polarna. Jag kan styra mitt liv idag, trots att jag är själv. Sen fick jag igång skolan, har idag ingen frånvaro och kommer att gå ut med bra betyg." Ur Stig-Arne Berglunds studie. Umeå Universitet.
..och från stödpersoner..
"Jag ville engagera mig på något sätt. Även fast jag jobbar inom banken har jag alltid tyckt om att arbeta med barn och ungdomar, jag har en förskollärarutbildning i botten. Jag önskar att alla någon gång får ett sånt här tillfälle! Min syn på ungdomar har förändrats, nu har jag mer förståelse för dem." Ulrika, stödperson, banktjänsteman, Nordea.
"Vi har nu ett mer coachande förhållningssätt. Varje dag har jag kunnat omsätta mina insikter i mitt arbete. Nu är jag mer medveten om mina tankar när jag lyssnar på andra. Jag har märkt att det faktiskt finns olika sätt att lyssna på. Nu kan jag vara mer närvarande och det märks! Den träning jag själv fått som stödperson har jag nytta av överallt. På jobbet, på hög-skolan och hemma." Malin, stödperson, studerar till lärare.
"Jag har arbetat med ungdomar i 20 år, men det är bra att slipa på sina redskap. Vi fick reflektera över oss själva och "den inre konversationen" som det kallas. Vi har ju alla mer eller mindre förutfattade meningar om andra människor vilket gör att vi ibland är mindre närvarande i samtalet. Jag kände igen en del, men sättet att göra det på var nytt." Mats-Ola, stödperson. Lärare.
.. och från kommunens personal och en forskare.
"De får hela tiden träna och utvecklas till att se vad som fungerar för dem själva. Det bygger mycket på stora mål och mindre delmål. Beröm och uppmuntran av varje enskilt åstadkommande från stödpersoner och andra är också en viktig del. Det har visat sig att små förändringar ofta genererar nya större. "Ur Socionomen, Lena Bergens, socionom och samordnare.
"Så mycket kan sägas att det verkar som om de flesta har nått sina mål eller i alla fall delmål. Helt klart är stödpersonerna har varit en viktig del av programmet." Päivi Turunen, Dalarnas Forskningsråd (numer Högskolan Dalarna.)
"Från socialsekreterarna kom så småningom frågan hur man skulle stödja programmet. Vi inser att det inte fungerar att kategorisera ungdomar efter vilka problem de har utan att detta är ett program för de som vill ha en förändring. Det här är inte någon behandling." Ur Socionomen, Åsa Danielsson, Socialchef.
Svenska studier och artiklar längst ner. Program i Sverige är hittills inte filmade.
Youth at Risk del 1 ger oss en mycket kort inblick i dialogen för unga med olika utmaningar. Det kan handla om riskbeteende som droger, självdestruktivitet, skolk, mm. Just detta klipp inleds med en unga, socialt utsatta, gravida kvinnor. (7:00.)
Youth at Risk del 2, visar mer av dialogen i en process. Alla får möjlighet att uttrycka sina känslor kring tidigare händelser i livet. Detta är filmat under kursveckan, programmet pågår under minst 12 månader med professionell ledning och utbildade, frivilliga stödpersoner. Dalarnas Forskningsråd och Umeå Universitet har genomfört longitudinella, kvalitativa studier som visar tydliga resultat. (6:39)
Diamond, 20 år, som deltagit berättar om sin livssituation och om sin transformation under hennes deltagande i YAR. Kommentarer av Claudette C'Faison, Executive Director of NY Youth At Risk med flera. (7:32)
Colorado Youth empowers teenage students to make life choices that positively impact their future through community-based mentoring and intensive training. Colorado Youth at Risk aims to reduce the number of high school dropouts, match students with an adult mentor and provide students with a sense of the future and their place in that future. (7:56)
Michael Jensen beskriver integritet till skillnad, vilket inte ska sammanblandas med moral eller etik. (ENG) Integrity is a matter of a person's word nothing more and nothing less. Michael Jensen explains.
Studier och artiklar från program genomförda i Sverige
Vändpunkter och förändringsprocesser: En treårig uppföljning av ungdomar från YAR-programmet i Borlänge. Stig-Arne Berglund, lektor Umeå Universitet, Institutionen för socialt arbete och BRÅ, 2007.
Beskrivning och utvärdering av första året med för ungdomar i Borlänge. Arbetsrapport, 2002, Päivi Turunen, Dalarnas Forskningsråd.
Ungdomar i YAR-programmet : Livssituation, förändring och resultat : Slutrapport om Youth at Risk i Borlänge 2000-2002, Päivi Turunen, Dalarnas forskningsråd.
Artikel i Socionomen: Intervjuer med socialchefen och skolans personal, från deltagare övriga professionella och volontärer.
Artikel i Tidningen VI: Om det första programmet i Borlänge om ungdomar som vill ha en förändring i sin livssituation. Hur har det gått för dem? Läs om Lotta, 19 år som berättar om den skillnad programmet har inneburit för henne.
Artikel i tidningen UR om konferensen hos Rikspolisstyrelsens i Stockholm som blev startpunkten i Sverige. Under artikeln finns ett diagram 1, ett urklipp av P. Turunens studie vid Dalarnas Forskningsråd som påvisar ökningen av så kallade frisk-(skydds-) faktorer.
